lördag, februari 28, 2009

Idag hämtade vi jätten Goliat i Malmö och han är så söt! Jag vill bara gosa med honom men ska låta honom vara ifred första dagarna så han får vänja sig vid sitt nya hem.

Dino har inte haft det lätt idag. När Hilde flyttade över till Dino öppnade jag så de fick en stor hage att vara i men idag stängde av igen och så flyttade Leo in i Hildes gamla bur. Så då var Dino tvungen att vara förbannad för att den dumma Leo är på hans revir. Sen kom Goliat och flyttade in där Leo bodde och då var där en ny kille som Dino var tvungen att vara arg på. Så nu kutar han från sida till sida i hagen och jagar kaniner och råkar Hilde komma mellan så får hon sig en känga hon med. Det kan inte vara lätt att vara så liten med så stora aggressionsproblem.

Och som ni märker har jag inte haft några problem med att bestämma namn på den nya kaninen. Jag lät hans två gudmödrar, Juristen och Hili, göra det istället och då blev det Goliat. Så nu har de bundit upp sig och ska lära Goliat om livet, ge presenter och skapa ett band så att han kan känna att han kan vända sig till dem om det är något han behöver prata om.
När ni skriver att ni tror att jag kommer bli en bra mamma blir jag så glad att jag bara vill grina. Tack, ni anar inte hur fint det känns att höra!

Idag går jag in i v 19! Sjukt.

I vecka 19 är kroppslängden omkring 18 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 280 g. Små ljusa hårstrån sk. lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.

Hmm så här står det om pappan på www.Growingpeople.se:

Både ditt barn och den blivande mamman växer. Under hela graviditeten kan du på olika sätt ge uppmuntran och kanske små presenter. Massageolja med tillhörande massage ifrån dina händer. Kanske badolja till ett varmt, härligt avslappnande bad. Fotkräm till trötta fötter.

Detta är något Kalle bör få veta snarast!

Nu ska vi snart åka och hämta den lilla jätten!

fredag, februari 27, 2009

Här är favoriterna av de kläder vi köpt till bebisen hittills:

Visst är dom söta? Det finns så sjukt mycket fina bebiskläder med gulliga djur på och jag vill ha alla! Speciellt de med kaniner. Kläder jag absolut inte skulle sätta på mitt barn:


Jag hatar verkligen kläder och med trycket "Om du tycker jag är söt så skulle du se min mamma/pappa/faster/farbror". Ryser bara vid tanken. Kan bero på att en tjej i min klass på gymnasiet hade en sån och både hon och hennes mamma var vidriga.

----------------

Förövrigt kan jag upplysa er om att jag numer har ett midjemått på 91 cm och har gått up ca 5 kg.
Idag tog jag med L på sambaträning och i bilen hem sa hon:

- Linnéa, hur kommer det sig att du vet precis vad jag behöver? Jag har träffat så många människor men det är aldrig någon som har fattat.

Vilken komplimang. Hela jag blev varm och mitt svar var enkelt och självklart.

L påminner otroligt mycket om mig själv när jag var yngre så jag kan väldigt ofta utgå från mig själv och vad som hjälpt mig övervinna mina problem. Sen så ger L otroligt mycket av sig själv vilket ger mig väldigt mycket att arbeta med. Hon lyssnar, hon frågar och hon kämpar. En otroligt rolig tjej att jobba med och hon har gjort stora framsteg på bara ett par veckor. Och det allra bästa är att hon själv känner och märker det. Hon är stolt över sig själv och jag är stolt över henne.

torsdag, februari 26, 2009

Jag hade svårt att somna igår. Jag kunde inte tänka på något annat än Ellinor, hennes lilla dotter och sambo som nu är ensamma. Det känns så orättvist och även om vi inte varit nära vänner på länge så berörs jag så otroligt mycket. Det är obehagligt och jobbigt när man kommer till insikt om hur skört livet är. Ena dagen finns man, nästa är man borta. Det är tur man inte vet vad som väntar en..

Idag när jag skulle släppa ut kaninerna så var i stort sett all snö borta och jag fick till min glädje se att det första vårtecknet kommit fram.



De första snödropparna är här och nu känns våren inte alls så långt borta.

onsdag, februari 25, 2009

Ibland undrar man hur livet kan vara så satans jävla orättvist. För en stund sen fick jag reda på att en gammal vän dog idag. Vi gick i samma klass i lågstadiet och mellanstadiet och var bästisar i högstadiet. Vi har inte umgåtts på många år men man har ju alltid hört av varandra på ett eller annat sätt och vetat vad den andra pysslat med.

Och idag dog hon. Bara sådär. Hennes sambo hittade henne när han kom hem och ingen vet vad som hänt. Kan livet vara så orättvist? De fick barn i slutet av förra året och hon var så lycklig över det eftersom hon förlorade ett barn när hon var ganska långt gången i första graviditeten.

Jag kan inte förstå det. Sånt får inte hända.



R.I.P Ellinor. Jag tänker på dig och din familj.
Bebisen knuffar och buffar på mig. Det känns så fantastiskt att jag är rädd för att det är inbillning och att det är något annat som känns. Jag känner mig verkligen osäker på ALLT.
När Juristen var här i måndags så gaddade hon och Kalle ihop sig mot de kläder jag väljer att ha på mig när jag är hemma och myser. Ganska elakt tycker jag för det är väldigt fina kläder.

Här har jag och Marika på oss matchande långkalsonger och linnen med små hjärtan på från Åhléns. Superfräcka tycker jag.

Men det var de här långkalsongerna som var minst omtyckta, också de från Åhléns men med fina blommor på. Det som gör dem lite speciella är att de är i typ storlek 52 och jag har fått dem av en kompis som hade dem när hon var gravid.



Jag har även ett till set med vita långkalsomger med röda och rosa hjärtan och en tillhörande t-shirt. Men Juristen säger att de är fula och urtvättade. Juristen tvättar nog aldrig sina kläder, det är därför de kan hålla sig så kolsvarta jämt. Sen säger hon att jag inte matchar! Jag fattar nada. Orka bry sig?
Anonym sa...

Men lilla vännen, tänk om ditt barn VILL göra det som de andra barnen gör då? Aldrig funderat på det?

Till anonym:

Nej det har jag absolut inte tänkt på stora vännen, men det är väl därför man skaffar barn? För att kunna styra och ställa med en människa precis som man vill.

---------------------------------------------

Kan folk sluta vara så präktiga och vilja sätta en på plats med mogna kommentarer som innehåller lilla vännen? Och dessa kommentarer är alltid av någon anonym. Om man nu vill säga vad man tycker kan man väl skriva sitt namn också och sluta vara en stor mes.

Jag trodde de flesta som läser min blogg fattade att jag älskar att överdriva och spä på saker jag skriver, men tydligen inte. Självklart ska min unge få göra precis som alla andra barn, speciellt när alla andra barnen börjar röka och ska hoppa från höghus.
Jag tänkte absolut inte blogga om hela grejen om Victorias och Daniels förlovning eftersom jag tycker hela grejen är så förbannat löjlig. Så de ska gifta sig? Kul för dom.


Orka vara så präktiga och vara ihop i hundra år och behöva en massa andra jävla människor godkännande. Jag hade avsagt mig prinsesslivet direkt.

Iallafall, anledningen till att jag bara var tvungen att göra ett litet inlägg var den här bilden med tilhörande artikel:



En skolklass har ritat grattisteckningar och får vara med i tidningen. Jag vet inte hur jag ska förklara hur jag känner. Lura i en massa ungar att de ska rita grattisteckningar på värdefull skoltid och sen får de visa upp sig i tidningen. Avsky. När mitt barn går i skolan ska jag vara en pain in the ass-förälder som ifrågasätter allt sånt och vägrar att min unge ska vara med.

tisdag, februari 24, 2009

Det finns tusen olika skrönor och sätt att "se" eller räkna ut vilket kön barnet i magen har. Det är roligt att göra test och spekulera men jag tror bara att det är slumpen som avgör om det är en pojke eller flicka.

Jag har kollat tre olika kinesiska kalendrar och en säger att det är en pojke jag väntar medan två andra säger flicka. Om man kollar min mage så är den mer bred än står ut och då sägs det också att det är en flicka. Jag tror jag hade ägglossning den 7 november och blev gravid antingen den 7 eller 8 november. Pojkspermier är snabbare än flickspermier så blev jag gravid fredagen den 7 november borde det vara en pojke och blev jag gravid på lördagen så var det en av de uthålliga flickorna som befruktade ägget.

Lite roligt att spekulera i och jag vet inte, men jag gissar på att det är en flicka. Vad tror ni? Kan ni inte gissa och så sammanställer jag era gissningar så får vi se vilka som hade rätt när vi varit på ultraljud? Jooo så roligt, kom igen nu och gissa! Motivera gärna varför ni tror som ni gör, extra kul att läsa.
Jag sitter och lyssnar på A Camps första skiva med en chokladansiktsmask från Lush som jag snart ska skölja bort samtidigt som jag ska tvätta håret. Ska jobba idag men börjar i vanlig ordning inte förrän 15. Vi ska kolla in bokrean, laga mat, jag ska tärffa föreståndaren och prata lite med killen som också bor på Agnes. Kalle har åkt till sina föräldrar för att hjälpa till med veden så när jag kommer hem ikväll/inatt så kommer här vara ensamt och kallt. Då kanske jag slår till på en skräckfilm eftersom Kalle vägrar se Saw V eller The hills have eyes.

Igår var Juristen här och åt frukost och sen åkte vi till Nova och jag köpte en kjol, nya (stora) trosor och lite bebiskläder. Det finns så sjukt mycket fina kläder så jag vill köpa allt. När vi kom hem gjorde Kalle chokladbollar till oss och vi kollade på ett par avsnitt av OZ som nu även Juristen är fast i.

När Juristen åkt hem satte jag mig vid datorn och fick den glada nyheten av skvallerkärringen Hili att ännu en vän ska få barn, och det bara 4 veckor efter mig. Helt sjukt, jag blev så glad. Grattis Ninni och Mikael!!!

Nu ska jag duscha och sen pyssla lite med mina pelargoner som är framme från vintervilan nu. Jag hoppas verkligen de överlever och att jag får många fina sticklingar.

måndag, februari 23, 2009


V 18
Ser ni skillnad från förra veckan? Jag har svårt att fatta att magen växt.


söndag, februari 22, 2009

Ååå idag har jag lite ångest över min kropp. Jag känner mig bara tjock och inte speciellt gravid och så ser jag bilder på de som har fina magar som inte bara ser ut som fetton. Jag hade en föreställning om att när man var gravid släppte vikt- och kroppsnojjor men det gör det tydligen inte. Suck.

Så här ser jag visst ut när jag dansar nykter:

Jaaa, vad ska man säga?

lördag, februari 21, 2009

Jaha, så var det v 18. Herregud så fort det går! Magen börjar kännas mer hård och rund nu och jag hoppas jag ser mer gravid än fet ut. I vecka 18 är kroppslängden omkring 17 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 220 g. Barnet tränar nu mycket, viftar med armar och ben och kan slå kullerbyttor. Det tränar också andningsmusklerna genom att utföra andningsrörelser och "andas" ut och in fostervatten.

Jag fick ett sånt jättefint gravidsmycke (bola) av Marika i julklapp och vill gärna börja använda det nu. Jag läste att man nu kan börja sätta hörlurar mot magen och spela musik för bebisen så då borde den ju kunna höra saker utifrån.

Nu märker fostret om det är ljust eller mörkt utanför magen, även om ögonen är stängda. Fostret sväljer fostervattnet och kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället.

Lustigt det där. För mig är det fortfarande lite overkligt, på nåt plan kan jag inte riktigt fatta det.

Nu ska jag göra mig iordning för om en timme ska jag åka till Malmö. Börjar inte jobba förrän 15 men jag ska till Helena och Calle först och äta lunch/fika. Ska bli kul att träffa dem och se deras nya lägenhet.

Ha en bra lördag!

fredag, februari 20, 2009

4 mars ska vi på ultraljud. Då får vi förhoppningsvis reda på om det är en liten flicka eller pojke vi väntar på.

Igår tvättade jag de bebiskläder vi köpt. Innan jag stack till jobbet bad jag Kalle hänga upp dem när de var klara. Kommer hem och vad har han gjort? Torktumlat dem. Så nu har de krumpt. Inte jättemycket men ändå, de är ju inte så stora till att börja med. Världens finaste kläder, jag hoppas verkligen de kommer att passa.

Ibland blir man bara så trött.
Sovrummet är lätt det vackraste rummet i hela huset. Det är så fint och harmoniskt och känns verkligen som en bra blandaning av lantligt, gammaldags, Skånelänga och Dalarna. När man tittar på före-bilderna kan man knappt tro att det är samma rum.

FÖRE


EFTER


Är det inte fantastiskt fint? Jag är så nöjd och är glad över att vi väntade så länge med att renovera. Hade vi gjort det direkt vi flyttat in hade det inte sett ut ens i närheten av detta. Det gäller att bo in sig ett tag och känna efter vad man vill ha.
Jag kom hem från jobbet för ett tag sen och jag känner mig helt lycklig. Jag älskar mitt jobb, allt är så bra och jag får fantastisk feedback från min chef. L och jag har verkligen fått bra kontakt på kort tid och det känns extra kul eftersom hon inte tycker om så många människor. Idag sa hon att hon tyckte det var jättekul att vara med mig och att hon tycker jag är väldigt snäll. Innan jag gick fick jag två riktigt varma kramar och jag tycker om henne så mycket. Det är härligt att känna sån glädje inför sitt jobb och det ger mig motivation och kraft till att verkligen arbeta med henne och hjälpa henne. Vilket previlegie, att älska sitt jobb.

Just nu är allt så underbart. Jag bor i huset jag älskar som nu börjar bli precis osm jag drömt om inuti. Jag lever med en underbar och fantastisk kille som är alldeles för bra för att vara sann, jag har ett jobb som jag älskar, mina kaniner som är det bästa som finns, vänner som ger mig så mycket glädje, en familj som är den bästa i hela världen och så en liten bebis på väg som kommer vara den finaste i hela universum.

Får livet vara så bra? Jag är nervös att något dåligt ska hända för hur länge kan allt vara "perfekt"? Och det bästa är att jag har kämpat mig hit. Herregud, ni skulle känt mig för 10 år sen, jag kan inte fatta att jag är samma människa. Och för det har jag KÄMPAT, inte glidit på ett banaskal och råkat få allt att klaffa utan jag har jobbat med mig själv och min omgivning och har bara mig själv att tacka för det.

Tänk om vi får dåliga nyheter på ultraljudet bara för att allt känns så jävla bra? Det är min största skräck just nu.

torsdag, februari 19, 2009

Nu är sovrummet färdigt och det är så fint att jag nästan blir lite rörd. Det enda som fattas är lister men det ska vi köpa i dagarna. Nu ska Kalle och Jonatan bära ner ett gammalt skåp från vinden som tanten vi köpte huset av lämnat kvar och det ska bli förvaring för bebiskläder och andra bebissaker.

Nu passar inte det indiska nattduksbordet längre utan jag ska försöka hitta gamla trälådor att ha vid sängen istället. Så nu hoppas jag på att komma iväg på någon loppis, någon som kan tipsa om en bra loppis i Skåne?

Jag är så förkyld men ska åka och jobba om ett par timmar. Ska jobba lördag och söndag också så jag hoppas vi kan hitta på något kul. Fast mest längtar jag till nästa lördag då jag ska hämta hem min jätte! Här är ett par bilder på honom:


onsdag, februari 18, 2009

Jag kände nog de första rörelserna för en liten stund sen! Vilken känsla, så sjukt att jag inte kan fatta det! Små små buffar ungefär 10 cm under naveln. Flera stycken på raken. Kan någon förklara det här för mig, jag vet inte hur jag ska fatta!
Piratebay krävs på 117 miljoner i skadestånd. Emma och Niclas Jangestig i Arboga fick 100 000 kr i skadestånd när deras två barn blivit ihjälslagna med en hammare.

Känns det rimligt?
Utan blixt * Med blixt
Så här i dagsljuset är den röda färgen om möjligt ännu mer röd. Den är galet röd. Helt sjuk. Men eftersom Kalle är så snäll och gullig hela tiden (utom inatt när jag blev akut sugen på dubbelnougat och fast jag är både gravid och förkyld så åkte han inte och köpte någon) så låter jag honom hållas. Få se hur lång tid det tar innan man blir sinnessjuk av den röda färgen.
Ibland när jag inte är hemma så ringer Kalle eller skickar ett sms där han säger att jag inte behöver skynda mig hem för hans skull. Då är det alltid dags att ana oråd. Idag var en sån dag.

Det började för någon vecka sen när Kalle varit och hämtat tapeterna vi köpt. Han kom till mig och sa:

- Jo, det är så här att jag har tagit ett eget initiativ...

Och då är det läge att vara uppmärksam för det kan innebära precis vad som helst. Till saken hör att Kalle fritt fick välja en tapet vi ska ha på en garderobsdörr mellan tv-rummet och köket. En rätt fin tapet, men inget jag hade valt.

Iallafall, initiativet var att han köpt en burk med röd färg för att måla på dörren runt tapeten som annars var svart. Jo det var väl okej tyckte jag, kanske lite väl mycket rött eftersom det är en hel del rött i tapeten.

Så ikväll när han ringde och sa att jag inte behövde skynda mig hem så visste jag att han höll på med något som jag inte varit med och bestämt eller ens hört talas om. Och jag kom in i tv-rummet och ser att han målat rött på garderobsdörren som han sagt och det ser rätt bra ut. Men sen vänder jag mig lite om och blir väldigt överraskad då jag ser att han målat runt hela dörren in till rummet med den röda färgen. Och det är en VÄLDIGT röd färg. Jag vet inte vad jag tycker, det är lite fint men samtidigt lite too much. Tror jag, jag kan inte riktigt bestämma mig.

Men eftersom han varit så duktig och tagit egna initiativ och jobbat så hårt så får det väl vara, det är ju tyvärr inte bara jag som bestämmer här hemma.

tisdag, februari 17, 2009

Tisdag idag då. Solen skiner och det är fantastiskt väder och jag ska åka och jobba. Men jag och L ska ta en promenad så jag får ändå njuta lite av solen.

Både jag och Kalle har verkligen vänt på dygnet nu när vi båda varit hemma och jag inte börjar förrän sent på dagarna. Uppe och glor på serier hur länge som helst och sen är det rena döden att komma upp på morgnarna. Jag brukar vaknar mellan 9.30 och 10 men sen ligger jag kvar och tänker, slumrar, tänker och slumrar tills klockan är halv elva innan jag lyckas släpa mig upp. Men man får väl passa på nu, efter sommaren lär det vara slut på sovmorgnarna i några år framöver.

Det är helt sjukt. En bebis. Jag ska ta hand om ett barn. Ett barn ska ha MIG som mamma. Hur fan ska det gå ihop? Jag kan inget om barn, har knappt hållt i ett och bara kläderna är ju så att man blir nervös. Hur vet man vad en bebis vill ha och behöver? Jag tänkte ta en tur till Ullared någon gång och inhandla alla nödvändigheter en bebis behöver och det enda jag kan komma på är tvättlappar. Och det känns ju faktiskt lite overkill att köra till Ullared bara för det.

Nej det är tur för mig och bebisen att jag har Evelina som vet och kan allt så henne ska jag klänga på som en igel. Eventuellt att hon får bo här när bebisen har kommit. Inte så länge, bara de första 3-4 månaderna, eller åren...

Igår skrev jag upp mig och Kalle på föräldraträffar i vår med andra som ska ha barn i juli/augusti som bor i Veberöd. Perfekt att få lära känna nya människor och lära sig lite om vad som händer när bebisen väl kommer. Kalle ska även iväg på en träff för blivande pappor i Lund och det är riktigt bra. Det är ju mest fokuserat på mig som mamma eftersom jag är gravid och jag kan tänka mig att man som blivade pappa kan känna sig lite utanför.

Nej nu ska jag sluta grubbla på det här, det löser sig. Nu ska jag gå ner och äta scones med Kalle och Jonatan som är här på besök.

måndag, februari 16, 2009


Nya fina hyllor i badrummet

Brädgolvet som gömdes under heltäckningsmattan

Kökssoffan

Ommöblerat kök

Vecka 17
Igår när jag skulle ge kaninerna mat så var Hilde inte riktigt sig själv och kom ut ur huset vilket hon aldrig annars är i. Idag när jag kom ut så såg jag inte till henne men lyfte på taket till huset och där satt hon. Och när hon hoppade ut så såg jag att hon börjat boa där inne med pälsen. Shit. Jag hoppas VERKLIGEN att hon är skendräktig. Det var Lillan en gång, hon parade sig på Puffens huvud och sen trodde hon att hon skulle ha ungar och började boa. Hilde bor ju med Dino så hon kanske tror att de ska ha bebisar. ELLER så är det den superbrunstiga Leo som hoppat över, betäckt henne och sen hoppat tillbaks till sin hage utan att vi sett det. Några morgnar när jag kommit ut så har Leo lyckats krångla sig ur sin bur och tagit sig in till Dino och Hilde, men det känns konstigt att han skulle ha parat sig och sen hoppat tillbaks igen. Eller? Är det rimligt?

Jag hoppas iallafall hon är skendräktig så det inte blir en massa kaninungar nu när det är så kallt. Ingen aning om vad man gör i så fall. Om hon ska ha ungar, räck upp en hand alla som vill ha en söt rex/tysk jättescheck-korsning.

söndag, februari 15, 2009

Kalles pappa Tore är på auktion i Helsingborg och frågade om han skulle buda på något åt oss. Jag hittade en kökssoffa med kurbitsmålning men den var för stor för vårt kök, men Tore hade hittat en annan kökssoffa från 1800-talet som var fin. Den är inte i originalmålning men det gör inget, den var fin ändå och utropspriset var bara 500 och Tore trodde inte den skulle bli så dyr så vi skulle få den av honom! Supersnällt! Älskar gamla möbler, det blir så personligt och fint när man har ett ihopplock och inte bara köper sin stil på Ikea.


Lite nytt tyg och kuddar så blir denna kanon i vårt kök!


Första soffan jag ville ha. Tyvärr var den både för bred, hög och djup för vårt kök.
Inatt när jag skulle lägga mig så tittade jag ut genom fönstret och då kom det ett jättefint rådjur traskande över jordkällaren och sen ställde hon sig och åt lite vid en gran. Det är så härligt att bo nära naturen och ha vilda djur så tätt inpå.

Suspensionträffen igår var jättelyckad! Ingen i vårt crew hängde utan vi hade bara tagit med "utomstående" eller vad man ska säga. Vi höll vårt schema bra hela dagen och det var lugnt även om det var något att göra hela tiden. Ingen stress eller press utan alla jobbade på bra och hjälpte varandra. Jag hade sjukt ont i axlarna, ryggen och fötterna framåt kvällen men man står ju lite konstigt när man ska kroka och hela den proceduren.

Det är lustigt hur olika slags skinn människor har. På vissa glider krokarna igenom som om det vore smör och man behöver knappt ta i nånting alls, och på vissa tar det tvärstopp när nålen kommit en centimeter in och man får ta i allt man har för att få igenom kroken.

En lustig grej var att helt plötsligt traskar det in en kille från Malung och ska hänga. Jag blev helt paff och fattade först inte vem det var, kände igen honom så väl men kunde inte placera honom. Vi har aldrig umgåtts men man vet ju vem den andra är och det var riktigt roligt att få träffa någon från samma hellhole som är intresserad av denna lite udda grej och helt oberoende av varandra sökt sig till samma team.

Jag och Emelie köpte iransk vegetarisk mat igår och det var roligt att få testa något nytt. Gott var det iallafall och nybakat bröd fick vi till. Det var en jätterolig dag men tyvärr slutade den inte så kul. När vi skulle packa i bilarna så upptäckte Bena att någon krossat rutan på deras bil. Så förbannat jävla onödigt. De hade ingenting i bilen och nu kommer det kosta pengar samt ta en massa onödig tid att fixa. Hatar när folk förstör för andra och inte kan låta saker vara. Min bil stod bredvid deras men den hade de låtit bli och det var ju en jävla tur.
Ååå jag är så sjukt trött och hungrig och har ont i axlarna, rygg och fötter efter att ha satt krokar i folk en hel dag. Men kul har det varit!

lördag, februari 14, 2009

Jag jobbade över ett tag idag och kom hem vid tolvtiden inatt. Det har varit en riktigt bra dag och jag känner att jag trivs sjukt bra med mitt nya jobb. Det är en fantastisk känsla, när allt faller på plats liksom.

Nu ska jag lägga mig, ska upp tidigt imorgon och vara i Malmö 10 för en heldag i suspensionlokalen. Lovely. Det ska bli roligt att träffa alla igen, det var ett tag sen nu. Självklart ska jag inte hänga, bara jobba.

Imorgon (eller idag egentligen) går jag in i v 17. Helt sjukt vad tiden går fort fast jag ändå tycker det går för långsamt. Nu längtar jag till ultraljudet och att känna första rörelserna. Jag har läst att det ska kännas som ett sprattel, som typ av en fisk. Det känns lite scary att det är det man går och väntar på.

Nej nu måste jag sova, vi hörs imorgon!

fredag, februari 13, 2009

Det är så roligt med alla "spontana" kommentarer som ramlar in tycker jag, det gör mig så glad och får mig att bara vilja skriva mer och mer. Tack för alla lyckönskningar och gratulationer, det värmer!

Något mer som värmde igår var när jag hällde kokande vatten över fingrarna på högerhanden. Idag har jag en stor blåsa på ringfingret. Så jävla smart.

Idag är det strålande sol ute och det gnistrar så fint i snön som fortfarande ligger kvar. Måste vara något slags rekord. Det är fem-sex minusgrader ute och om ett par timmar ska jag åka in till Malmö och jobba.

Det efterfrågades magbilder också och visst har jag väl det. De är dåliga eftersom jag fotat mig själv i en skitig spegel men man ser väl lite iallafall. Tog första bilden i v 14 fast jag inte alls hade lust att ställa mig framför en kamera eftersom jag kände mig tjock och ful. Men jag visste jag skulle ångra mig och nu är det riktigt roligt att se hur det utvecklas. Igår nådde jag ännu en milstople. När jag är ute och grejar med kaninerna och sånt så använder jag ett par täckbyxor från Kalles jobb men igår fick jag inte igen dom. Skön känsla, att inte kunna knäppa byxorna.

torsdag, februari 12, 2009

Okej, lite om mitt nya jobb då. Jag behöver inte bära arbetsuniform som Ninni undrade, tack och lov. Jag jobbar på ett nyöppnat hem i Malmö som heter Agnezkollektivet och det är ägarna till Z-gården som startat det. Det är inte ett behandlingshem utan ett kollektiv för ungdomar med olika problem som varit på behandling men som behöver ytterligare en anhalt innan de är helt självständiga. Min roll är att vara kontaktperson, hjälpa till med praktiska saker, umgås, snacka osv. Det är två våningar med fem rum för elever och ett för personalen och det kommer vara blandat killar och tjejer. Det är väldigt nytt och det känns jättekul att få vara med från början. Imorgon ska jag jobba mitt första "riktiga" pass, innan när jag varit där har jag hjälpt Annina, min chef, att inreda och göra iordning huset. Huset är fantastiskt fint och ligger mitt i centrala Malmö. Det finns inte så mycket att berätta än eftersom allt är supernytt men jag tror det kommer bli riktigt riktigt bra och jag älskar att få jobba med Annina som är en fantastisk kvinna!

Imorgon ska jag jobba 14-22 och då ska jag ringa en massa samtal och styra upp lite saker till tjejen jag är kontaktperson åt och på kvällen ska vi laga mat och hitta på något, bio eller bara vara hemma och umgås. Jag tror det kommer bli en mycket bra kväll och att jag kommer trivas ypperligt på mitt nya jobb.
Idag har jag en sprängande huvudvärk vilket gör mig på strålande humör. Att jag försöker ringa barnmorskemottagningen i Dalby men inte kommer fram gör allt ännu lite bättre. De har telefontid en timme om dagen. Idag mellan 13 och 14, nu är klockan 13.10 och de har fortfarande samma jävla telefonsvarare som går igång och berättar om telefontiderna. Så jävla irriterande.

När (om) jag fått tag i någon som jobbar där så ska jag gå ut och städa till kaninerna och sen pimpa badrummet med lite nya burkar och korgar vi köpte igår.

Jävla idioter, ingen svarar och klockan är snart kvart över.
OKej FRÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅN Ikea!

onsdag, februari 11, 2009

Jag slutade jobba kl 21 idag och kom hem för ungefär en halvtimme sen. Jag tänkte berätta lite om mitt nya jobb imorgon för er som undrade om det. Nu vill jag mest visa bilder från den fantastiska vintern som kommit till oss. I Malmö var det ingen snö alls men här är det tjockt!






Imorgon fortsätter renoveringen av sovrummet. Kalle hämtade tapeterna idag och jag har köpt fina knoppar till garderoberna. Det kommer bli så sjukt fint! Och så har vi ett litet äventyr nu när vi gör om i sovrummet, nämligen att vi sover på ovanvåningen i mysrummet! Det är som att vara på semester! Tycker jag iallafall, Kalle som får sova på en billig tältsäng på Ikea tycker det är sådär. Spännande liv jag har va?